Vad är K10-blanketten, egentligen?
K10 är en bilaga som du som ägare till ett fåmansföretag ska fylla i för din privata deklaration. Den syftar till att räkna ut hur mycket av din nuvarande eller framtida utdelning (eller vinst vid försäljning av aktier) som beskattas lågt respektive eventuellt högt.
Skatteverket behöver veta om pengarna du tar ut ur bolaget ska räknas som kapitalinkomst (20 % skatt) eller som lön (upp till 55 % skatt). K10 är blanketten där den beräkningen görs och där du varje år får ett gränsbelopp för låg beskattning som rullar vidare om du inte använder det.
Måste jag fylla i K10 varje år?
Ja, även om du inte tar ut någon utdelning alls. Din lågbeskattade kvot (det Skatteverket kallar “gränsbelopp”) sparas och rullas framåt från år till år. Det är därför viktigt att fylla i K10 år för år även om du inte tar utdelning.
Skatterådgivare noterar ofta fel i K10-blanketter man fyllt i själv, med följden att många egentligen har rätt till ett större gränsbelopp, det vill säga en högre lågbeskattad kvot.
Vem ska fylla i K10?
Du ska fylla i K10 om du äger kvalificerade aktier i ett fåmansbolag.
Du äger aktier i ett fåmansföretag vanligtvis om ett fåtal ägare kontrollerar mer än hälften av rösterna. Läs mer om definitionen av fåmansföretag på Skatteverket.
Dina aktier är kvalificerade om du eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget under inkomståret eller något av de fem föregående åren. Vad betyder verskam i betydande utsträckning undrar du? Grundregeln är enkel: Du anses alltid verksam i betydande omfattning om din arbetsinsats har stor betydelse för hur bolaget genererar vinst. Det handlar alltså inte om din titel, utan om vad ditt arbete faktiskt betyder för att bolaget går runt och tjänar pengar.Läs mer om kvalificerade andelar på Skatteverket.
Du fyller i K10 varje år, oavsett om du tagit utdelning eller inte. Har du eller någon närstående på något sätt varit aktiv i fåmansföretaget under inkomståret eller de fem föregående åren ska du troligtvis fylla i K10. Har du varit helt passiv under hela den perioden är det K12 som gäller i stället.
Vad behöver du ha framför dig?
Bra information att plocka fram:
- Förra årets K10
(här hittar du ditt sparade gränsbelopp, och i vårt verktyg kan du läsa in den för ännu snabbare hantering) - Antal aktier du äger och totalt antal aktier i bolaget
(samt vilka förändringar som skett de senaste åren) - Beslutad utdelning under kalenderåret 2025, eller andra ägarrelaterade händelser som hänt under året, till exempel försäljning
- Bolagets och eventuella dotterbolags totala kontanta bruttolöner för 2024
(om du vill använda lönemetoden) - Din egen bruttolön från bolaget under 2024
De två metoderna: välj den som ger dig mest
K10 handlar om att räkna ut hur mycket du kan ta ut i utdelning och betala 20 % skatt på. Skatteverket kallar detta “gränsbelopp”. Du får välja mellan två metoder och använda den som ger dig det högsta beloppet.
Metod 1: Den enkla metoden (förenklingsregeln)
Den här metoden passar dig om:
- Du tar inte ut lön från bolaget eller dess dotterbolag
- Bolaget har inte anställda
- Du vill göra det snabbt och enkelt
Du får ett fast schablonbelopp på 209 550 kr (för inkomståret 2025) multiplicerat med din ägarandel. Beloppet sätts av Skatteverket baserat på inkomstbasbeloppet. Du behöver inte räkna ut något själv.
- →Beloppet delas mellan alla delägare utifrån hur stor andel var och en äger. Äger du 50 % får du hälften: 104 775 kr.
- →Du får bara använda den enkla metoden i ett bolag per år. Driver du flera bolag kan du använda den enkla metoden i ett av dem och lönemetoden i de andra.
- →Ovanpå schablonbeloppet läggs din sparade pott från tidigare år (om du har en).
Metod 2: Lönemetoden (huvudregeln)
Den här metoden kan ge en mycket större lågbeskattad pott, men kräver att:
- Bolaget eller dess dotterbolag betalar ut tillräckligt höga löner
- Att du själv (eller närstående) har en viss lönenivå
Lönekravet: För att få använda lönedelen måste du ha tagit ut en lön på minst 445 800 kr (6 inkomstbasbelopp) plus 5 % av bolagets totala löner, alternativt minst 713 280 kr (9,6 inkomstbasbelopp). Det lägre av dessa två gäller.
| Den enkla metoden | Lönemetoden | |
|---|---|---|
| Bäst för | Soloföretagare | Bolag med anställda |
| Din pott (ungefär) | 209 550 kr × din ägarandel | Kan bli flera miljoner |
| Krav | Inga särskilda | Lönekrav |
| Komplexitet | Enkel | Kräver lite mer jobb |
Vanliga misstag (och hur du undviker dem)
1. Fyller inte i K10 om du inte tar ut utdelning
Du missar att bygga din lågbeskattade pott. Fyll alltid i K10.
2. Blandar ihop antal aktier med ägarandel i procent
Skatteverket vill veta antalet aktier, inte procent. Äger du 100 % av ett bolag med 1 000 aktier? Skriv 1 000, inte 100.
3. Glömmer förra årets sparade pott
Kolla förra årets K10 (punkt 1.9 eller 2.10) för att hitta din sparade pott.
4. Använder den enkla metoden i flera bolag
Du får bara använda den i ETT bolag. I övriga bolag måste du använda lönemetoden.
5. Uppfyller inte lönekravet för lönemetoden
Om du inte tar ut tillräcklig lön förlorar du hela lönedelen. Kolla lönekravet innan du bestämmer metod.
Nya regler från 2026
Deklarationen du lämnar våren 2026 (för inkomståret 2025) är den sista som görs enligt det nuvarande regelverket. Från och med inkomståret 2026 gäller nya 3:12-regler:
- Förenklingsregeln och huvudregeln slås ihop till ett gemensamt beräkningssätt
- Det tidigare schablonbeloppet ersätts av ett nytt grundbelopp
- Sparat utdelningsutrymme kan fortfarande användas, men räknas inte längre upp årligen
Fyll i din K10 ordentligt i år. Din sparade pott följer med in i det nya systemet.